torsdag 21 januari 2016

Känsla och känslor

Ännu en morgon med Adele i lurarna. Dock ingen idé att dra för stora växlar. Snart har jag hittat en ny serie, men tills dess är detta kanske ett alternativ:). 
En kollega uttryckte för någon vecka sedan förvåning då jag sade att jag "älskade" något(minns inte exakt vad det var, men det handlade om någon produkt i vårt sortiment). Förvåningen låg i att hon trodde inte att hon hört mig spontant säga att jag älskar ngt. Jag erkänner att det är ovanligt att jag är odelat positiv - på samma sätt som jag sällan är odelat negativ. 
Detta i kontrast till en annan kollega som är skönt entusiastisk eller starkt skeptisk till det mesta. 

Jag upplever inte själv att jag är så avvaktande som jag låter - men jag inser att jag troligen uppfattas så. Jag tar dock i många fall den entusiasm jag känner med en nypa salt och dämpar mig själv. En ren försvarsmekanism skulle jag tro. Jag tillåter mig känslor - men jag delar dem inte alltid/sällan med min omgivning. Ibland för att jag tycker att det är irrelevant, ibland för att jag inte vill blotta mig och ibland kanske bara av gammal vana. 
Åsikter är lättare att uttrycka, jag är inte rädd för att säga vad jag står för, att säga min mening om det är viktigt även om det inte alltid är politiskt korrekt. Det verkar vara så att känslor är hyfsat privata för mig. Det är som att den delen vill jag skydda från ifrågasättanden, löje och även ibland verklighetens krassa ljus. Jag bygger inte mitt liv på känslor och styrs sällan av impulser. 

Här skulle min käre make protestera eftersom det såklart inte alltid stämmer - i vissa lägen är känslan viktigare än verkligheten! T ex vilken väg man väljer om det finns flera till samma destination. Jag väljer allra helst den som känns bäst oavsett om den är något längre. 

Men det kanske är en liten skillnad mellan min känsla och mina känslor? Jag går ofta på känsla men gillar inte att blotta mina känslor - det är kanske närmare sanningen. 

Jag får hädanefter öva mig i att känna lite mer och våga säga det - lite oftare.

Kanske kan musik locka fram en del. Vi får se.




onsdag 20 januari 2016

Musik


Ok, första gången på länge eller kanske ever, som jag sätter på musik i lurarna på T-banan. Men det är svårt att skriva och titta på en serie samtidigt. Och Adele är ju heartbreaking fantastisk. Just saying.

Ibland undrar jag vad som hände. Jag lyssnade mycket på musik som tonåring. Minns att jag inte fattade hur mamma kunde tyckts att det var jobbigt när jag ville köra musiken högt i köket. Numera sätter jag i princip bara på musik när jag ska springa och det tog flera månader innan jag kom på att det kunde vara en kul idé.

Jag föredrar serier, böcker och film. Ord och dialoger uppskattar jag normalt sett mer. Det är tydligare och ligger nära mig. Musik är mer ogreppbart och blir mer känslor - vilket jag inte kan kontrollera på samma sätt. Jag tycker att det någonstans blir ineffektivt att enbartlysdna på musik. Jag ser den lite mer som bakgrund. Den förhöjer en film, ger fantastisk nostalgi i kära vinjetter och signaturer, men den får sällan huvudrollen. Då måste den fånga mig få mig att inte kunna värja mig. 
Där fungerar ett program som "Så mycket bättre" utmärkt. Om jag blir berörd av människorna betyder musiken mer. 
Men så finns det musiker och grupper som faktiskt lyckas tränga igenom mina sköldar bara genom sitt sound och sitt eget engagemang, och då är jag ganska fast. Ja inte - jag tältar i tre dagar för biljetter och åker på alla konserte -fast, men fast så att jag faktiskt lyssnar. I bilen och när jag springer. Och nu.

Så grattis Adele, Maroon5, First Aid kit, Duffy, you did it!

I dessa fall är det inte texterna jag fastnar för eftersom jag sällan lyssnar tillräckligt koncentrerat för att höra - utan det är känslan de förmedlar.

Så ha en bra dag! Med eller utan musik!

söndag 10 januari 2016

Nytt år - ny energi

Efter en riktigt skön och avslappnad jul är jag redo för våren!!! Dock dök snön upp lite oväntat. Hade nästan väntat mig en bar och mild vinter - men kyla och nederbörd har kommit med besked.
Om jag inte tidigare har varit nog tacksam över vårt varma köksgolv, så är jag det nu! Det är heeeelt fantastiskt att köket nu är varmt och behagligt hela vintern och våra vänner behöver inte släpa med sig tofflor och raggsockor när de kommer på besök. Golvvärme is the shit, som någon mindre nogräknad "over there" skulle uttrycka sig.... 

Har precis lagt in mitt schema i kalendern i telefonen så att min make vet när och hur länge jag jobbar om dagarna fram till efter påsk. Det är sjukt tradigt att lägga in, men säkert bra för familjefriden. Diverse jobbrelaterade Danmarksresor är ju bra om han har koll på så att barnen plötsligt inte lämnas helt vind för våg. Även om de numera tar sig hem själva och även kan motverka hunger på egen hand är ju inte planen att de ska uppleva sig övergivna. Det händer ju ibland när jag slutar tidigt att de ändå försvinner iväg i diverse riktningar och min närvaro kan tyckas onödig. Dock vet jag att det kan kan kännas tryggt att jag är på plats även om de inte precis umgås med mig. 

Idag åkte jag och sonen på en informell cup i Handen. Han är aldrig svår att få med i de sammanhangen - han gillar både träningarna och matcherna. Idag var motståndet inte så hårt och de gick obesegrade genom de 3 matcherna.  Alltid uppmuntrande även om fokuset i laget aldrig är på resultat utan på utveckling och gemenskap. Fantastiskt bra i den här åldern!


Jag njuter lite av att vi har möjlighet att låta våra barn delta i aktiviteter som de gillar och som hjälper dem att utvecklas. Att de får vara en del av sin omgivning på ett sätt som jag aldrig har upplevt att jag har varit. Nu är jag ju det lite mer i o m dem, men man har ju inte full rutin på det hela. 

På tisdag drar dotterns ridskola igång igen efter ett kort uppehåll - och det är en helt egen värld med helt andra regler. Hon är nu inne på sitt 3:dje år och vilken otrolig resa det har varit. Det är verkligen en bra aktivitet för att utveckla sin inte styrka, sitt självförtroende och inte minst sina ledaregenskaper! Jättespännande och ganska oväntat från mitt håll.

Så jag är redo för våren och vad den för med sig. Inte minst varmare tider!  Hur vackert det än är med snö så är jag mer skapad för värme.

Så god fortsättning på det nya året! Jag återkommer!