torsdag 11 februari 2016

Hjälpmedelns tid

Nu har vi - som de flesta som känner mig mig troligen inte lyckats undgå - lagt till ännu ett hjälpmedel i vårt liv. Städning började vi med för kanske ett par år sedan(tack vare RUT) och nu var det dags att efter år av matpanik och fantasiångest lägga till ännu ett. Efter tips från olika vänner har jag landat i Linas matkasse. Testade Mathem i somras men tyckte inte att det hjälpte. Att handla maten har egentligen aldrig varit problemet och att scrolla igenom miljoner artiklar för att hitta varorna skapade bara nya irritationsmoment. Ångesten och paniken(frustration och uppgivenhet ligger kanske närmare sanningen) ligger främst i att komma på VAD vi ska äta och sen att ha just det hemma. Jag har heller sällan roats av att leta recept, så kokböcker används sällan hos oss. Så nu har jag som sagt insett att en matkasse för 3 middagar i veckan är helt rätt i tiden för oss. Någon annan har tänkt och även plockat ihop det jag behöver och sedan inte att förglömma levererat hela alltet till vår dörr. Jag har tidigare ratat idén och haft ett antal argument emot det(minns dem inte längre) - men just nu lever vi lite i matkasse-eufori! 
Och än bättre- nu man kan shoppa med basvarorna också! Turerna till ICA och Konsum blir väldigt mycket färre, och det sparar tid och energi mer än mycket annat(sorry Mathem.se).
Kidsen är glada över variationen och de kommer uppskatta gamla favoriter mer  när de inte dyker upp varje vecka. Är det dyrt? Well, det är inte billigt att åka till affären i tid och otid heller och så länge vi har mer brist på tid än pengar så funkar det för oss. Tider när det har varit tvärtom har det funnits mer energi att vara kreativ - och då anpassning till rådande situation är något av ett livsmantra för mig väljer jag att just anpassa mig efter vad som fungerar just nu - för oss.



Att detta gör att även maken lagar mer mat än tidigare gör det heller inte sämre. Win-win helt enkelt!

Det är nödvändigt att hitta sätt att få livet och vardagen att fungera när vi båda jobbar heltid med hyfsat ansvarsfulla jobb(jag vet att att vi varken är astronauter, krigskorrespondenter, FBI-agenter el likn, men tid och energi går definitivt åt) och varför inte ta den hjälp man kan få? Att det även skapar jobb åt andra i sin tur är ju bra för alla. Ibland har det känts jobbigt att jag inte kan/orkar/hinner allt själv, men det går ju inte att lägga till sak efter sak utan att något tar stryk. Och jag vägrar tycka att jag är lat - alla har vi ett lager av energi. Det ska räcka - gör jag av med allt utan att det får byggas upp tar det slut snabbt - och att börja om energimässigt tar som många vet enormt mycket tid och kostar mer än vad man eventuellt trodde att man vann när man inte tillät sig lyssna på sig själv. Få människor tackar mig om jag bränner ut mig för att jag tror att jag kan göra allt överallt hela tiden.

Jag älskar mitt liv och är väldigt tacksam över allt jag har - familj, jobb, vänner - ja ni vet. Jag vill ha det under en lång tid - och ibland betyder det att en ledig dag används till att läsa en god bok eller se 6 avsnitt av ngt på Netflix enbart för att det är precis vad jag behöver för att fylla på mina reserver. För någon annan kan det vara att plantera saker i krukor och sånt(vad vet jag).

Nu är det dags för lite jobb! Over and out:)

Inga kommentarer: