Folk hajar till och tittar på mig som om för att kolla om jag skämtar när jag ibland erkänner detta. Men jag skojar inte. Jag lyssnar väldigt sällan på musik.
Allt är förstås relativt, men när jag utvecklar det för dem som inte tror mig lägger jag fram följande "bevis":
- jag har inget och har aldrig haft ngt Spotify-konto
- jag har heller inte appen
- jag har aldrig loggat in på makens Spotify-konto
- antalet CD jag har köpt efter att jag fyllde 20 kan räknas på om inte ena handen så båda
- jag har aldrig färdigställt en låtlista av något slag
- jag har någon gång blivit lite sugen - men inte hittat motivationen
- jag har aldrig av eget val köpt biljetter till en konsert
- jag har gått på konserter(även dessa kan räknas på typ en hand), men mest av sociala skäl
- jag sätter oerhört sällan på musik i hemmets Sonos-system - ngn gång i badrummet - men oftast kommer jag på att jag glömde när jag redan står i duschen
- jag lider inte av att den mesta musiken på mitt jobb är samma under många månader
- jag stör mig sällan på musik
- jag minns sällan eller tänker på filmmusik
Ja, listan kan göras längre.
Hatar jag musik? Nej. Men jag vet när musik har berört mig och jag älskar vissa låtar. Och ibland gråter jag av musik och jag blir peppad och glad av olika låtar.
Till exempel ser jag gärna "Så mycket bättre". Jag gillar sammanhanget det ger mellan människorna som uttrycker sig genom musik. Det genererar ofta magi för mig och det gör att jag blir berörd. Exempel på detta:
- Miss Li i en av de tidigare säsongerna - hennes själ i en låt(som jag inte minns vilken det var) gjorde att det brast för mig
- Magnus Uggla när han framförde "Min far" eller vad den nu heter.
- Lisa Ekdals fascinerande personlighet -eller egentligen hennes genomgrundade integritet gjorde att jag berördes av det hon gjorde.
Jag lyssnar eg inte på någon av dessa annars - men där och då var det fantastiskt.
Grupper/band jag i vuxen ålder har valt att köpa skivor av alt ladda ner på Apple Music:
- Maroon 5 - älskar deras sound(CD)
- First Aid kit - de är berörande fantastiska och detta trots jag ganska ofta genuint ogillar country.(CD)
- Adele (AM)
- Coldplay - den enda i mitt tycke värda konserten jag varit på. Så sjukt bra!!(AM)
- Pink(AM) - hon har ofta något vettigt att säga
- Newsboys - återupptäckt sen ungdomsåren(oj så gammal jag låter)(AM)
Ofta faller jag för ett sound - vissa låtar sjunger jag med i med entusiasm för att soundet är underbart och catchigt trots att texten lämnar mycket övrigt att önska eller t o m är helt emot min personlighet och mina åsikter - Hahaha:
- "Händerna i taket med " m Petra Marklund
- låten som handlar om att det är fredag och jag snart står på dansgolvet(vet ej vem som sjunger eller vad den heter) och att jag inte behöver dollar bills för att ha fun tonight. Alla som känner mig vet att jag aldrig är bekväm på ett dansgolv...
- Miriam Bryants version av Lisa Nilssons låt ni vet(Allt jag behöver nu är att hitta..) - tycker varken att min man är inkomplett eller att jag lätt skulle hitta någon annan - men kan inte värja mig mot hennes sköna version i alla fall!
Texter är tydligen inte lika viktiga som soundet. Märkligt eftersom jag annars tycker att text - och vad det förmedlar - är viktigt.
Jag har uppenbarligen en del åsikter om en del musik - men oftast prioriterar jag en TV-serie eller en bok. Musik blir när jag skriver ett inlägg här eller i bilen.
Så, ett inlägg om musik minsann - kanske en provokation - kanske inte.
Vem vet kanske är vi fler!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar