Solen sken - det kan ha hjälp till. Att gården såg helt nedgången ut kan också ha bidragit. Jag vill ju inte att grannarna ska känna att vi "förfular" området.
Hur sim helst letade jag reda på lite gamla redskap och ett par handskar och skred till verket.
Jordgubbsplantorna i sandlådan var begravda i löv och slingrande revor. Nu har de större chans att frambringa de bär vi aldrig fick förra året....(vi missade att vattna dem, vi åkte på semester, de tyckte att det blev för varmt...osv).
Inte nog med detta, jag åkte sen till Plantagen och lallade runt bland blommor och blad. Shoppade lite penséer och mini-påskliljor för att - hör och häpna fylla en större kruka med dessa små liv.
Detta enbart inspirerad av grannen som skapar trevnad med sånt. Skillnaden är nog att hon gör det oftare. Jag gissar att jag inte kommer att göra om det på ett bra tag - även om frosten skulle ta allt!
En del säger att intresset för trädgård och växter ökar med åren. Vi får se, än så länge känns det mer som en en-gång-om-året- grej. Vi får se vad som händer - finns nog inget att oroa sig för - bara jag inte börjar så tomater och/eller börjar anlägga grönsaksland...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar