Så har även jag - en av de på området mest hårdnackade - gett vika och sett till att vi har köpt en digitalkamera. Jag har stått emot länge(med rätta) men min längtan efter kvantitet övervann risken att jag aldrig mer kommer att ha nyare pappersbilder än maj-08 i min hand.....
Det finns ju en tjusning i att ta oändliga mängder kort och enbart välja ut de som blir bra, men någonstans känns det lite som fusk....(kan inte helt svara på varför det känns så, men det gör det). Haken är att man behöver ta många fler kort eftersom korten har en tendens att fastna för sent.
Well, den gamla kameran(som är utmärkt) finns ju kvar och jag har ju all möjlighet att gå tillbaka till den om detta experiment inte faller väl ut.

Nu ska jag bara lära mig att fösa över bilderna till datorn och lära mig att få ordning på dem....ska nog gå, ska nog gå.

Nu ska jag snart sova, vi väntar storbesök imorgon. Nu har här fejats och möblerats om(allt för att haussa upp förväntningarna)....

Vi har även varit och besökt ett hus som i höst kommer att genomgå en TV3-artad makeover. Vi var bara tvungna att beskåda det innan golv och väggar rivs och antar nya mönster och kulörer(ibland har golv blivit lätt turkosa). Vi ser fram emot det hela med spänning!

Godnatt!

Förresten...

trädet har jag nu lämnat att själv avgöra sitt öde. Det mådde inte bra av mitt vattnande, så vi för se vad som händer när naturen får sköta sitt....
kan inte bli så mycket sämre..

Alla barnen sover...

..ja det är ett litet tag sen, men ändå.
Vi har två extra barn i natt. Deras föräldrar har gift sig idag och efter vigseln fick de hänga med oss hem eftersom inga andra barn skulle vara med. Vi har ätit tårta och tittat på film och ungarna har härjat som bara 4 st 3-5-åringar kan. De somnade utan tårar och jag hoppas att de inte skall vakna i panik alltför tidigt.

Jag minns själv att det faktiskt var lite jobbigt att sova över borta ibland. Inte så mycket p ga hemlängtan utan framför allt för att jag inte hade koll på normerna och rutinerna. Kanske det främst var en släng av mitt lilla kontrollbehov...you never know.

Tror att jag och maken gör klokt i att inte sitta uppe för länge, jag gissr att vi lär stiga upp lite tidigare än vi är vana vid. Våra små gäster har inte samma disposition för sovmornar som våra egna smågrisar!

Sonen sover även utan blöja och det skulle kunna göra det hela ännu mer spännande....samtidigt som vi gärna slipper blöjorna helt och därför måste öva!

Nej sovdags!

har plötsligt börjat facebooka mer igen

lite trevligt, även om det tar tid från bloggandet....

well inget utav det är väl direkt viktigt på en lista över viktiga saker i livet, men ändå

det jag gillar med båda är att det trots allt ökar kommunikationen i många fall avsevärt!

om inte annat är det tydligt när blir tyst ett tag, men det klarnar

semestern är i alla fall här och det känns skönt och efter snart en vecka är sonen i princip blöjfri, på natten åker den på, men i övrigt går det definitivt åt rätt håll. I hans fall sitter det mesta i huvudet, så det känns som ganska mycket mental coachning i ärendet....

nu frostas frysen av samtidigt som jag skriver...må vattenskador vara fjärran ifrån oss...och ja jag vet att vintern är en smidigare tid på året att göra detta på....:-)

Trädet ser inte helt friskt ut....bladen har börjat gulna....inte bra gissar jag.

Annars ser vi fram emot semester och ledighet. Känns välbehövligt, är ganska trött just nu och så även resten av familjen. Vi har plenerat en liten tur till Åbo och Mumindalen till ungarnas glädje. De ser nog lika mycket fram emot båtåkandet och hotellboendet som själva trollen! Ska bli kul(ja inte åka-till-Thailand-kul, men ändå).

Nu till helgen hägrar kyrkläger och Arboga-återträff på ett 50-årskalas! Ska bli jätteroligt. Många av de som kommer har jag inte träffat på många år! Det låter lite vuxet att kunna säga så minsann, well, jag är ju vuxen....konstigt det inte känns mer!

Seg dag på jobbet...solen skiner och det betyder färre kunder i butiken. Inte så konstigt men tråkigare för oss. Hade dock en trevlig lunchdate med Bourne i solen(i bokform om någon trodde ngt annat...)så lite ljus fick jag. Imorrn kan det ev bli mer då jag är ledig. Skall dock baka typ 50 bullar också så dagen kan inte helt vigas åt solens strålar...

Nu är mörkret på väg så nu skall pyjamas på! Godnatt!

Slötittar på Champions League-finalen, må ManU vinna. Maken hoppades förstås på Liverpool men den drömmen grusades ju för ett tag sen, så nu är vi solidariska mot grannen!

DEt tråkigaste med fotboll är den märkliga inställningen till smärta. Aldrig har så många haft så ont och klagat så dramatiskt för oftast ingenting. Det är patetiskt att se vuxna män(i de flesta fall) göra vad som helst för en frispark! Att se Cristiano Ronaldo i en intervju är som att se en helt annan person, på plan ser man bara den ständigt klagande minen.

Well snart kommer väl halva stadion gråta, ett lag kommer ju oundvikligen förlora....

Annars har jag idag fyndat en cykel till sonen. Blandade rabattkuponger och medlemsrabatter förvandlade 699:- till 399:- plus en cykelhjälm på köpet! Känns mycket bra. Varför betala mer? Jag lyckades efter lite om och men montera de lösa detaljerna så jungfruresan kunde påbörjas. Gick riktigt bra förutom grabbens benägenhet att bromsa i tid och otid....men han lär sig nog!

Om någon undrar så tror jag att mitt körsbärsträd fortfarande lever....hur mycket måste jag vattna och hur länge? Kan jag oavsiktligt dränka trädet? Vård av grönsaker faller sig inte helt naturligt för mig......jag behöver alla tips jag kan få.

Tog mig i kragen och besökte "Plantagen" idag. Köpte några påsar/säckar jord till mitt lilla körsbärsträd. Jag känner mig alltid malplacerad i trädgårdsbutiker. Där kommer jag med den underbara kombinationen av total okunskap och ovilja att göra någon större ekonomisk eller tidskrävande insats, och möter människor som måste ta emot mina märkliga frågor.

Men nu är det lilla trädet planterat och vattnat, så nu ska jag bara skörda frukterna! Ok jag vet att det krävs ytterligare vattning den närmaste tiden, men det är inte samma arbete som en tomatplanta. Om nu trädet överlever vill säga....

Jag slapp köpa trädet ialla fall. Min mor, som f ö är min totala motsats när det gäller växter och trädgårdar, har ett mycket livskraftigt körsbärsträd i sin trädgård som hela tiden på ett kaninartat sätt lämnar avkommor efter sig i närområdet. Det var en av dessa små telingar som fick lämna moderjorden och fara med oss till huvudstaden efter vårt lilla spontan-besök.

Spontanbesöket handlade naturligtvis inte om körsbärsträd alls utan mer om en chans att äntligen få träffa min syster med familj som var på sin första utflykt sen hon blev påkörd i slutet av januari i år. Och för er som undrar så är hon definitivt på bättringsvägen och det är mest en lång lite frustrerande väntan på att hjärnskakningens efterdyningar ska ge med sig. Det går dock framåt, men hon tänker hänga på låset(på jobbet)så snart hon får - som hon så fint uttryckte det! Vi är i alla fall glada att hon är på benen och är som vanligt. Frågan är förstås hur utslagen hon var efter en eftermiddag i familjens sköte, (en inte alltid för själen helt rogivande sammankomst:-))och därom riskerar vi att sväva i ovisshet!!

Nu är det dags att läsa lite Ronja för dottern!