Vinteryra och ny människa!

Det bästa med senaste snöfallet eller ska vi kalla det snööverfallet är att trots att det är flera dagar sedan det kom så ligger högar av snö kvar på alla grenar och gnistrar. Och nu när vi hunnit skotta garageuppfarten och gången på gården(eller plätten framför huset kanske är en bättre benämning) kan man bara luta sig tillbaka och njuta av otroligt vacker natur! Ja, nu tänker ni: "inte har de natur där i storstan", men det finns en hel del vildmark mellan vårt hus och pendeltåget!

Tyvärr har Alex ännu inte helhjärtat anammat vintern i praktiken även om han lika glatt som Vendela jublar när snön vräker ner utanför fönstren. Det går till och med så långt att han tror att han vill följa med henne ut, han hinner klä på sig och gå ut på trappen, men sen inser han att han har blivit en osmidig michelingubbe som lätt faller raklång framåt i snön....och vill in igen.

Det finns dock hopp, han har faktiskt åkt madrass(en säkrare variant av pulka som är precis vad det låter, galonmaddrass i miniformat) på förskolan och uppskattat det! Men där ser man vad lite grupptryck kan göra.

Det är härligt att vintern faktiskt kom, trots alla overaller och vantar, det mörker som rådde runt husknuten innan gjorde ju ingen människa(med rent mjöl i påsen)glad. Nu är det ljust och glatt vilken tid på dygnet man än ger sig ut, och det känns ju roligare.

Jag vill också passa på och välkomna lilla Filippa Bonerfält till världen. Om jag inte har missat detaljerna helt så föddes hon vid 19-tiden söndag 21 jan av sin mor Lovisa, påhejandes av sin far Johan. Ja, vilka som deltog i det hela har jag ju ganska klart för mig förstås....Hur som helst!Välkommem Filippa!