Jag har en trött make....han behöver semester..... nu sover han i soffan. Men han brukar ibland vakna till lagom när jag är på väg att slockna:) Lite som att han behöver en tupplur på kvällen.

Barnen börjar bli svåra att få i säng före 20:00 nuförtiden, men det verkar fungera hyfsat ändå och det är ju skönt. De är ganska mycket kvällsmänniskor precis som vi är. Det är ändå positivt att någon i familjen inte är fullständigt annorlunda disponerad.

Mitt sömnbehov är ändå inte extremt. Senaste 70 nätterna har jag snittat 6h och 21min. Verkar funka. Jag brukar säga att får jag 7h är det jättebra men om jag får 5h klarar jag mig. Kortare natt än så känns sällan bra. Jag har dock fördelen att att inte bli stressad av att få för lite sömn, jag tänker att det ju ända snart är kväll igen och att jag då kanske lyckas lägga mig lite tidigare....vilket ofta är en lögn naturligtvis. Behovet av att lägga mig tidigt känner jag bara av på morgonen, på kvällen är jag sällan sugen:) Det känns aldrig riktigt befogat då av någon anledning.

Kvällen är ung:)

Nedräkning

Nu är snart makens Arboga-jobb slut, blir bara 3 dagar till om någon vecka. Skönt:)

Sen är det snart sommar och värme. Idag fick vi verkligen en försmak! Otroligt skönt ute på em. Jag hoppas verkligen på en varm sommar, särskilt veckan då jag och barnen är på barnläger på Hjälmargården, då kan det ju bli hur nice som helst! Tänk att dottern har börjat komma upp i lägeråldern, och bra att jag har semester den vecka så att jag kan följa med första gången(blir lite ledare från vår kyrka också, så alla är glada). Då maken jobbar den veckan får lillkillen följa med också, men en annan familj följer också med så det ska nog fungera utmärkt! Jag älskade att åka på läger när jag var yngre och jag hoppas verkligen att mina barn ska gilla det med:)

Idag besökte jag Kungens Kurva, tittade in på HM & Ikea....inte bra för plånboken men för hemmet:). Köpte inte så mycket onödigt i alla fall, höll min hyfast i skinnet. Upplevde ändå att jag sparade några 1000-lappar eftersom jag INTE åkte dit på fortkörning på 30-väg, på vägen till Kungens Kurva. Jag körde lungt och fint:). Känns alltid bra! Men det gjorde det säkert inte för de bilar de vinkade in.....

Annars har lille HN opererat sina fötter idag, rapporter från hans föräldrar säger att det har gått bra! Skönt! Fantastiskt att kunna ha vilka skor som helst till sommaren.

Dagen går mot sitt avslut, en bra dag:)

Helg

Så skönt med helg:) Jag jobbar men det är nice att slippa ta sig upp i ottan och lämna barnen på skolan/dagis, sen har vi specialkampanj denna helg så det kan nog bli lite mer livat än vanligt! Alltid kul om man har mycket att göra. Efter jobbet imorrn ska vi på DS 40-års-fest, ska bli väldigt trevligt. Inser att vi kommer att gå på ett antal 40-årsfester de närmaste 10 åren....detta är bara början:).

Nu har barnen somnat framför Råtatouille, även jag är seg...men det är ändå skönt att få slappa som en sås i soffan så här på en fredag-kväll. Fördelen med att jobba fredagar är förstås att det oftast blir en lugn hemma-fredag, vilket jag tror att vi behöver!

Igår lärde sig sonen cykla helt själv! Och det är mindre än en vecka sen han fick den nya cykeln utan stödhjul, men han var uppenbarligen redo! Han hävdar förstås att han skulle ha klarat det direkt om hans mor hade haft vett att släppa taget från början......well ibland är det svårt att ta de små raringarna ur sin villfarelse. Han känns lite farligare än sin syster, hon har alltid tagit det lite lugnare, men det är väl bara att vänja sig.

Fortsatt trevlig helg vänner!

Fint besök

Idag kom LB och JB förbi på jobbet lagom vid öppning. Nice! Jag hade i princip tvingat dem att komma förbi eftersom jag inte var ledig. Vi ses ju alldeles för sällan:(. Jag hoppas att de i längden dras hitåt av jobb och annat och att de inom 10 år inte kan tänka sig att bo ngn annanstans är här i Stockholm....vi får väl se:) Man får väl drömma..... Det är trevligt med en vän som man har känt hela livet, och som ändå känner mig ganska bra. Vi har trots allt delat en hel del liv och tid. Jag är inte lätt att lära känna, jag är ganska sluten som person men i de lägena är tid en väldigt viktig aspekt. Vi har bott i Stockholm i 15 år i streck nu och det är lite tid trots allt. Äntligen har jag sammanhang och tillhörighet, jag "finns". Jag har nog inte alltid känt så, och då sluter jag mig än mer. Det finns inget jobbigare än när man blir placerad i ett fack. Men vi gör ju det alla mot varandra hela tiden....men man måste försöka se varandra istället. Roligt att träffa er idag L:)

Har varit lite öm om ryggen idag, det är ju som ett stort skrubbsår, men nu har det slutat vätska sig och man kan känna de sträva skorporna.....jag förstår att detaljer kanske inte gör någon lycklig... men, men. It will pass...

Well, nu är det sovdags. Ny dag imorgon.

En erfarenhet rikare:)

Ja då har jag blivit märkt för livet! Känns fantastiskt skojigt, bild dyker upp en annan dag, den är insmord och inplastad så den gör sig inte så bar på bild just nu:). Den blev nog lite större är jag trodde men tog kortare tid, så det var ju ekonomiskt sett en bra affär!! Jonny tatueraren trodde först att det skulle ta mer än en sittning så jag blev verkligen glad när han meddelade att han skulle hinna bli klar idag! Väldigt trevligt eftersom man betalar typ per timme...

De första knappa 2 timmarna kunde jag utan ansträngning uthärda smärtan, konturerna var inte alls så jobbiga som jag trodde och skuggningarna var som balsam, men färgläggningen(de 2 sista timmarna) var lite jobbiga i vissa lägen. Då dammades profylax-andningen av och det är ju en bra teknik när det gäller att fokusera på annat än den karvande penseln av nålar.....

Tatuering(slå mig om jag börjar låta som om jag tror att jag är expert nu) är dock inte lika smätsamt som barnafödande - mer som tusen nålar(LB:s två alternativ jag hade att välja mellan som jämförelse), och definitivt mer lokalt. Den lokala delen blev halva nedre delen av ryggen(högra sidan), enbart synlig på stranden alltså:) Det kan ju vara en tröst för dem som ev är tveksamma till om jag fattade ett bra beslut!

Min plan på en införlivad ichtus-fisk gick om intet som jag misstänkte, det skulle inte göra sig bra enligt tatueraren, så vem vet om den får bli en annan gång....(det sägs att det är lite beroendeframkallande hahahaha)

En hake med det hela är att jag inte kan simma på ett par veckor...kanske dags att återuppta rodden ett tag, duscha får man ju göra även om jag inte får bada. Väntar dock tills det är mindre ömt. Torsdag kanske:)

Rolig dag blev det i alla fall, avslutades med kyrkgrupp här hos oss.

Barnen sover och maken är i Arboga. En lugn afton väntar, en afton då jag är fjärrkontroll-kung:), man får ta det onda med det goda....

Idag ville sonen cykla på sin nya större cykel till dagis...nämnde jag att det inte är stödhjul på den? Nämnde jag att han ännu inte kan cykla? Well, vi hoppas att ingen filmade.....jag sprang efter med ett fast tag i hans ryggsäck samtidigt som jag tjatade om balans och riktning. Han blev förstås stressad och gastade mest om att jag skulle vara tyst så han kunde koncentrera sig......Om nu koncentration är att kolla vad alla andra gör samtidigt.....vi kom fram till slut i alla fall bara för att upprepa samma procedur när vi gick/cyklade hem... Behöver jag säga att han inte orkade öva mer när han kom hem?! Men han lär sig nog vilken vecka som helst, han vågar ju i alla fall:)

Vi har även varit på badhuset där dottern var på simskola. Trevligt särskilt då hon var en av 3 som fick simma två längder i stora bassägen! Hon hade beklagat sig lite innan över att de aldrig fick göra något nytt, så det kom ju lägligt. Det är så kul att hon är så bekväm i vattnet!

Well, och imorgon är det äntligen dags för min tatuering!!! Den blir nog inte helt klar, men det mesta ska nog hinnas med. Ser verkligen fram emot detta!

Nu börjas det...

Jaha, då ska vi snart gå på vår första 40-årsfest i vänkretsen.......skönt att jag inte är först, även om jag ligger i det äldre skiktet i de flesta sammanhang...men det är några före trots allt... Men det känns ändå lite konstigt. Jag minns ett och annat firande då mina föräldrar vänner fyllde 40 och det känns skrämmande att mina barn nu är i den sitsen......well, bara att acceptera faktum.

Egentligen är jag inte så rädd för åldern, det är min egen brist på insikt som skrämmer mig. Åren kommer inte precis tillbaka och de rusar fram fort. Om jag inte passar mig så har livet rusat förbi och jag har glömt att njuta av det! Den stora lärdomen är förstås att livet ju inte är slut vilket man ju lätt kan tro i sin förvirrade ungdom. Jag minns ju att jag trodde att det skulle bli tråkigare när man blir vuxen-vuxen....och jag vill minnas att jag i min enfald räknade med att vara det redan vid 27....jag tyckte att det var synd att jag skulle vara sååå vuxen vid millenieskiftet....Jag tänkte mig att jag hade kunnat uppskatta det mer om jag inte var så gammal...:). När det sen var dags kände jag mig ju inte alls särskilt mcket äldre och jag längtade verkligen inte efter att vara 20 igen.

Risken med min generation är väl att vi aldrig blir riktigt vuxna utan lever i illusionen att vi fortfarande tillhör "ungdomarna"....patetiskt men inte desto mindre sant. Jag tycker ibland synd om mina barn som har fått så omogna föräldrar. Men det är väl så att denna ambivalens delas av de flesta vuxna, även de som är äldre än oss. Man förändras nog inte så mycket trots allt.
Det ger hopp om att vi ska kunna fortsätta ha trevligt med våra vänner även när barnen är utflugna! Hurtigrutten och andra kryssningar skall förgylla vår ålderdom:) .....har jag tänkt...men man vet så lite. Det är därför man ska leva nu!

Vi har haft en trevlig helg i alla fall. Lördagen tillbringades med fam B med tillhörande grannbarn:). Vi gick på bio och såg "Draktränaren", barnen hade väldigt trevligt. Det är så roligt att se dem alla tillsammans, vänner är verkligen en gåva i livet! Sen åt vi mat hemma hos oss och hade jättetrevligt. Det är så härligt när barnen roar sig själva och vi kan sitta och analysera vad som blev av våra liv utan att bli avbrutna!
Idag åkte vi till kyrkan - Kjell pratade om hur vi kan hantera livets stormar. Väldigt bra. Livet flyter ju som bekant inte alltid på friktionsfritt, och det underlättar om man är lite beredd på det så att man inte står där handfallen. Även då är ju vänner livsnödvändiga. Våga vara vänner när livet är på riktigt, ytlig vänskap fungerar när livet flyter på men det är inget att hålla i när det blåser.

Här utropas nu ett leve för vänskapen! Hurra, hurra, hurra, hurraaaaaaa!