Familjen snart samlad igen!

Efter en ledig dag är jag nu på väg till jobbet. Laddar för en hektisk men bra helg! Är inne i min sommars två tuffaste jobbveckor, och den första har ändå gått över förväntan. Känns helt ok, även om jag gärna hade hunnit ännu mer. Nästa vecka blir hård, men sen väntar 2 veckors ledighet. Tror någonstans att det ändå skall gå vägen:)!

Igår hämtade vi dottern från ett uppenbart härligt ridläger någonstans mellan Norrköping och Linköping. De hade riduppvisning i regn och åska. Väldigt imponerande att dottern bet ihop trots sin rädsla för åska. Jättekul att se den rida i formation och även hoppa över hinder! Man lär sig mycket på en vecka!

Idag tar maken en tur till Hjälmegården(Läppe, Vingåker) och hämtar sonen som varit på Smajl-läger. Vi får se om första lägret på egen hand har gett mersmak:). Han verkar inte ha längtat hem nämnvärt i alla fall. 

Det ska i alla fall bli kul att ha familjen samlad ikväll igen. 

Men först tänkte jag sälja lite möbler!

Läger, midsommar och fotbolls-VM

Så har dottern åkt iväg på ridläger i år igen. Sonen åker på Smajl-lägret på tisdag, första gången som riktig deltagare, och utan ngn förälder. Jag har två monsterveckor framför mig, så det kommer att bli mycket jobb. Stugan vid Dalälven behöver ett kök så maken kommer att dedikera lite tid till det. Känns ändå bra planerat. Det är skönt att kunna jobba lite mer utan dåligt samvete.  Speciellt när det är extra mycket på jobbet den här tiden.

Jag tycker också att det är kul att barnen vågar åka iväg själva. Är inte alls självklart. Det hade varit kul att skicka med en fold kamera då man kan se hur de har det. Men jag gissar att de behöver pröva sina vingar lite. Jag gillar ju att veta vad som händer...

Nyttigt för mig att släppa taget ibland. 

Vi tillbringade midsommardagen traditionsenligt på Gröna Lund tillsammans med ett gäng på ca 30 pers! I år såg vi inte mycket av barnen. De sprang runt i klungor och åkte för glatta livet mellan 11-23... 

Själv åkte jag en hel del, men känner att jag är lite mätt på stället. Ser fram emot Liseberg i sommar. 

Måste erkänna att jag blivit lite mesigare också. Känns ok trots allt. Det är främst berg- och dalbanor jag brinner för. Bara höjd är inget för mig. Pariserhjul skrämmer hjärtat ur mig. Eclipse får klara sig utan mig.

Midsommarafton frös vi vid Farsta Gård med några av våra trevliga grannar. Ingen brände ryggen, näsan eller pannan i år. Har nog sällan varit så kylslaget en midsommar sen vi flyttade till Farsta. Men  det var lugnt och skönt och vi avslutade med grillning med Fam JP.  Och så lite VM-fotboll förstås. Varje dag avslutas ju med fotboll nuförtiden och det lär pågå ett antal veckor framåt. Entusiasmen över detta evenemang är något ojämnt fördelad i familjen även om de flesta av oss gärna följer utvecklingen lite lagom. 

Maken och sonen däremot samlar poäng i ngt slags nätspel som de bekymrar sig över lite nu och då. Att föreslå att vi skulle se en film istället är knappt att tänka på. 

Tur att det finns Netflix. I min värld går det  nämligen att i detta fall titta på två saker samtidigt. 

Just nu går det t ex utmärkt att skriva ett litet blogginlägg samtidigt som försnacket  rullar. Annars är det ju lätt att man inte hinner ngt annat:)

Tankar om tur och tacksamhet

Kanske dags att börja skriva igen, inte för att jag har mer tid just nu, men ändå.

Ibland samlas lite tankar som vill ut.

Lite olika händelser den senaste månaden gör att jag än en gång har funderat på hur skört livet är och hur lite vi vet om vår egen och våra närmastes framtid.

Jag slås ofta av hur mycket i mitt liv jag tar för givet trots att jag försöker göra tacksamhet till min livsfilosofi. Jag slås av hur  galet kort livet kan bli och hur till synes lättvindigt livet kan tvärvända. 

Jag är tacksam för det mesta i mitt liv. Jag är väldigt medveten om att jag har haft oförskämd tur i livet, att jag lika gärna kunde ha fötts till ett liv med en helt annan vardag och verklighet. En verklighet där döden och smärtan är en ständig följeslagare, och där livet handlar om att överleva dagen. 

Livet är vackert, låt oss värna om varandra.

Godnatt 

Om att plötsligt plantera....

Fick ett sällsynt anfall av trädgårdsfixarenergi i söndags. Det är väldigt ovanligt och ganska överraskande  för mig och de som känner mig.

Solen sken - det kan ha hjälp till. Att gården såg helt nedgången ut kan också ha bidragit. Jag vill ju inte att grannarna ska känna att vi "förfular" området. 

Hur sim helst letade jag reda på lite gamla redskap och ett par handskar och skred till verket.

Min lilla rabatt hade rester från förra sommaren som dolde diverse lökar och annat(har ingen eg aning om vad). 

Jordgubbsplantorna i  sandlådan var begravda i löv och slingrande revor. Nu har de större chans att frambringa de bär vi aldrig fick förra året....(vi missade att vattna dem, vi åkte på semester, de tyckte att det blev för varmt...osv).

Inte nog med detta, jag åkte sen till Plantagen och lallade runt bland blommor och blad. Shoppade lite penséer och mini-påskliljor för att - hör och häpna fylla en större kruka med dessa små liv.

Detta enbart inspirerad av grannen som skapar trevnad med sånt. Skillnaden är nog att hon gör det oftare. Jag gissar att jag inte kommer att göra om det på ett bra tag - även om frosten skulle ta allt!

En del säger att intresset för trädgård och växter ökar med åren. Vi får se, än så länge känns det mer som en en-gång-om-året- grej. Vi får se vad som händer - finns nog inget att oroa sig för - bara jag inte börjar så tomater och/eller börjar anlägga grönsaksland... 

Vardagsbild 1/5 med undertext

Idag är det dags för tandläkarbesök för dottern. Brukar gå bra, hon har inte utvecklat någon rädsla trots en lagning:).

Känns skönt.

De har fin utsikt i alla fall, folktandvården. Och även om solen skiner är det inte varmt. Tycker att det är lite falsk marknadsföring. Sol borde alltid betyda värme. 

Ska försöka njuta ändå. Har ju en ledig dag. Bara det är ju trevligt i sig. 

Den brukar rassla iväg snabbt dock. Det är haken. Bra då att jag går upp tidigt för barnens skull, blir lite mer dag av det hela då. 

Är ledig i helgen också. Även denna gång behöver maken använda den i stugan. Blir nog en del sånt om den ska kunna användas som avsett i sommar. Jag och kidsen övervägde att följa med, men då arbetet blir mindre effektivt med en rastlös är det nog bättre vi stannar hemma. 

Jag är inte jättebra på att roa barn i skogen. Har ju svårt att roa mig själv - speciellt om det inte är kantarell-säsong...

Tunnelbanetankar

Vågar man hoppas på att det är våren som är på väg? Eller skall man anta en mask av sund skepsis? 

Eller så struntar man i vilket och njuter av det som bjuds idag.

Jobb. 

Vädret kan hjälpa till att locka södermalmstorosare till köp i trevlig möbelbutik. Tänkte hålla fast vid den tanken.

Ikväll våldgästas vi(vi blev dock förvarnade i timlig tid) av nära vänner, trevligt då vi av naturliga(de var inte med på vår semester)skäl inte har setts på en månad el två. 

Ska vi ändå komma överens om att vintern får ge sig för denna gång? Jag vet att det är bättre att acceptera det man har svårt att påverka, men jag tror ändå att jag skulle må bra av en gemensam ståndpunkt i frågan. Hur det sen än blir.

Nu blir det jobb i alla fall. Rullar just nu in under husen på Södermalm. 

Lite kvällsfloskler

Det är ändå skönt att vara tillbaka hemma och ha en semester i ryggen. Jag har definitivt mer energi nu än innan och orkar ta tag i fler saker. 

Resan kom verkligen rätt i tiden.

Tiden är en märklig sak, inte på något sätt konsekvent rent upplevelsemässigt. Ibland rusar den, ibland släpar den sig framåt oändligt långsamt, men absolut oftast tycker jag att det finns för lite av den. Alltså verkligen för lite.

Kommer på mig mig själv med att längta efter pensionen... Dumt, så som allt annat kommer den snart nog ändå. 

Att leva i nuet är väl det som ständigt förespråkas, inte helt lätt men det enda vettiga, och det enda vi egentligen har.

Vi har nu varit hemma en vecka och upplevt sann vinter, men också sann vår. Det är ett konstigt land vi lever i -vädermässigt. Oförutsägbart och växlande. Jag har ofta velat hacka loss Sverige och frakta hela landet närmare ekvatorn, men frågan är om det är rättvist. Vi har det ju redan så bra, ska vi ha sol och värme också?

Nej, det vore inte rätt.

Lika bra att räkna med lite mer snö innan det blir vår. 

Farväl Thailand för denna gång!

Ja, då var det dags att runda av semestern. Det går fort när man har roligt, men nu är vi redo att åka hem. Vi har som vanligt shoppat det sista i panik, sprungit runt tills affärerna stänger och i detta nu har vi precis packat ihop väskorna så att vi är redo imorgon bitti. Kl 06:00 går transporten till flygplatsen och sedan flyger vi hemåt.

Det har verkligen varit en härlig semester och väldigt trevligt att få umgås m Fam B. Det var länge sedan vi spenderade så mycket tid ihop:)! 

Vi har även haft otroligt väder hela tiden, ca 8 moln på hela resan och inte en droppe regn. Ingen har blivit sjuk, inte ens barnen. Väldigt nice.

Hotellet vi bor på - Novotel Siam Square - kanvi varmt rekommendera! Bra läge, bra standard, bra frukost, bra pool! Finns inget negativt, kommer definitivt bo här nästa gång vi är i BKK!

Ja, för att det är inte sista gången vi åker hit! Nix pix!

Hårfix

Sitter med dottern hos "frisören". Hon vill för första gången ha småflätor av hela håret! FB gjorde det igår, så det avgjorde saken. Hade kanske varit smartast att ha gjort det direkt när vi kom, men ibland tar saker lite tid. 

Det är lite lugnare säsong här på Koh Lanta just nu, så alla bidrag till kommers är välkommet! Denna helg är det ngn slags festival längre bort på ön så det är extra lugnt i Ban Saladan. 

Här blir vi sittande ett par timmar el tre. Då är vi glada att vi valde inomhus m aircondition:)!

Efter drygt 3 h var det klart, resultatet får beskådas live! 

Annars närmar sig vår hemresa med stormsteg. Vi har ännu en hel dag kvar här på Koh Lanta innan vi på tisdag flyger tillbaka till BKK för ett par sista dagars shopping. Blir nog lite bad i hotellets pool också.

Tydligen har blockaderna i området runt vårt hotell hävts sen någon vecka tillbaka, vilket känna bra. Oroligheterna var visst som värst under våra senaste dagar där.. Så nu skulle det kännas lite bättre om läget vore mer stabilt. 

Men ännu väntar en dag med sol och bad. 

Simmar med fiskar

Idag åkte jag, maken och våra kids out på en båtutflykt till Koh Rok. Snorkling samt lunch och bad vid fin strand stod på programmet.

Fantastiskt vackert och så värt det! Vi såg många fina fiskar och även barnen var med och snorklade vid de båda tillfällen som bjöds. 

Sen intogs lunchen på en löjligt härlig strand:

Såklart var det ett par till Speedboats där, men jag tog promenaden på stranden före de flesta andra och hann njuta av paradiskänslan:)

Havet är kristallklart och lagom svalkande! Helt fantastiskt!

I say no more:)

Elefanter och mer sol

Så har barnen äntligen fått rida elefant! Men de tyckte att det var ganska läskigt i början:). Man sitter ju ganska högt upp och rundan de går är ju varken bred el platt. Det är eg otroligt vilken balans dessa stora djur har. Stigen ser definitivt inte ut att vara bred nog och slingan innehöll flera branda uppstigningar och sen behöver man ju ta sig tillbaka....

Mot slutet hoppade föraren av och lät sonen sitta på elefantens nacke, medan han styrde honom med tillrop från marken. Vi höll fast vid att det nog var en lydig elefant. Tjejen som tog emot oss sen såg inte ut att vara helt road av tilltaget dock....

Men det gick fint. Sonen fick i alla fall känna på exakt hur lent elefantens hår eg är:)

Det vad definitivt ett bra beslut att ta den korta trekkingen, att behöva vandra i djungeln och dyl var mer än vi orkade efter det. Tillbaka till pool och hav var rätt beslut.

Sen tog vi en lugn dag utan några större utflykter.

Ganska soft liv, dagen handlar främst om pool el hav, sol el skugga, vilken bok man ska läsa, var middagen skall intagas osv. 

Fungerar fint!

Vacker kväll - igen

Semesterlunk

Nu börjar vi vänja oss vid semesterlivet. Vi bor i de lite finare bungalowerna med stora glasfönster, vi har kunnat packa upp ordentligt. Saronger är ett allt vanligare plagg dagtid och böcker slukas medan barnen(och maken) tumlar runt i pool och hav. 

Imorgon skall barnen äntligen få rida elefant, och vi får slut på tjatet. Vi väljer en kort variant, inte heldagstrekkingen som utöver elefant utlovar både djungelvandring och vattenfall. Tror att kidsen nöjer sig med det. 

Den värsta blekheten har falnat och vi ser åtminstone lite mer solkyssta ut. Men vi har en bit kvar till pepparkaka... Vissa blir ju mer bruna än andra... Nu är vi inte direkt fokuserade på att pressa, men lite mer färg än innan vi åkte kan jag villigt erkänna att jag eftersträvar. Men vi har ju inte ens kommit halvvägs på vår strandvistelse ännu.

Läget på resorten(eller vad det ska kallas) är verkligen utmärkt, rummen helt ok(och just nu har vi de bästa), dock känns det ynkligt med bara en större handduk pers. Ingen handhanduk eller så. Frukosten riktigt usel. Samtidigt är det skön stämning. Hotellet bredvid är rena sällskapsresan med charterresenärer och svenska guider. Känns helt fel för mig just i Thailand, så vårt lite sunkigare på en del plan känns ändå helt rätt.

Semester i Thailand känns oftast väldigt rätt!

Lugn och liv

Ännu en lugn och skön dag på Koh Lanta. Stranden är ganska lång och stundtals väldigt bred. Havet svalkar faktiskt och det fläktar bra, så värmeslag är fjärran ifrån oss. 

Idag var havet klart och stilla, och otroligt nice att ligga och plaska i.

Missade solnedgången idag då vi var i Ban Saladan( byn vid hamnen) och utforskade utbudet. 

Tre av oss kommer definitivt åka tillbaka och shoppa loss lite bland turistgrejerna:)!

Mysiga restauranger fanns det gott om och även trevliga thailändska efterrätter.

Skönt att veta att vi har många härliga dagar kvar innan vardag och kyla tar vid!

Känns lite viktigt att alla hinner komma i ett lugnare varv där det är ok att hinna bli lite uttråkad. Att bara vara och låta tankarna vandra. 

Jag har varit ganska förkyld de senaste dagarna men blev då tipsad av Fam B att testa "Tiffy". Tydligen har de mer erfarenhet av diverse tabletter:). Känner mig definitivt mycket bättre nu och är benägen att ansluta mig till Tiffys fan-club. Känner igen smaken så jag tror att jag har ätit dem förr. Har dock inget minne av att mina föräldrar talat dess lov i den mån att jag minns det.

Jag är glad om hostan och snoret ger med sig så jag orkar ha semester!

Varva ner

Då harvi landat på Noble House på Koh Lanta. Vi försöker att inte bränna oss och vi övar på att ta det lugnt. Inte helt lätt, vi alla är vana med högt tempo, så det tar nog någon dag innan vi kommer ner i varv:).

Men med denna vy kan det fungerar det för mig i alla fall!

P

Upp i det blå!

Idag blev det lite shopping och strosa på stan. Dottern hittade en del, jag köpte mig ett par "vettiga" sandaler som mina fötter förhoppningsvis vill godkänna!

Vi tog sen en lite obehaglig färd upp i BBK's högsta hus dryga 300 meter upp. Fin utsikt men jobbigt för mig. 

Det otäckaste var att hissen sitter på ena sidan av huset och det då är fönster rakt ut större delen av färden... Inte helt avslappnat för den höjdrädde.

Men visst, utsikten är fin...

En til dag i BKK innan i flyger söderut. Känns ju bra om demonstrationerna skulle urarta. Än så länge inga problem även om många ursäktar sig och känner att det är tråkigt för turisterna. Det märks att det är färre folk i stan än vanligt. Vissa varuhus känns ganska öde.

Här nedan exempel på ockuperad korsning med tältande demonstranter. 

 

Att vakna i BKK

Att vara i BKK känns väldigt vanligt. Det är 4-5 år sedan sist men det känns ändå "normalt" och vant. Det är lite annorlunda att trafiken känns frånvarande. Hela gatan utanför är avspärrad och istället för turande tuk-tuks är det försäljning av allehanda prylar. Ockuperandet av gatan och korsningarna är som en marknad, om än med allvar i botten. Vid korsningen  vid MBK talar folk från ngn typ av scen till synes oavbrutet. Jag uppfattar att det sker i samtalsform och främst i syfte för att behålla inspirationen och uthålligheten.

Mitt i allt detta strosar turister och vanligt folk. Känslan är att det finns en vardaglighet i det hela. Som att det har rullat på ett tag och att det nog kommer att fortsätta göra det tills resultat av accepterat slag uppnås.

Igår var vi i en dimma av jetlag/brist på sömn. Allt vi gjorde var att aktivera oss för att inte somna:).

Efter middagen ville våra kids spela kort. Vi försökte 2 omgångar "plump" innan vi gav upp. Jag och David somnade mellan varje drag. Hahaha, det var helt omöjligt att vara vaken:) och då var klockan ännu inte 20 på kvällen. Men för oss som inte sovit alls på resan var det svårt. Kl var ju svensk tid 14 på em utan en natts sömn...

Sen vaknade jag vid 01 med känsla av morgon. Somnade sedan om efter lite wordfeud och annat. Nu väntar jag på att resten ska kliva upp och möta dagen!

Skulle vilja börja m kaffe!

Lång dags kamp mot jetlag

Då har vi hunnit bada i hotellets pool efter lunch på stan. Vi är dock riktigt möra.

Då vi flög kl 13 hann vi inte riktigt få någon natt eftersom vi landade lokal tid 7:30. Barnen han sova ett par timmar men inte mycket, så nu kämpar vi vidare med dagen fastän våra kroppar gastar att de vill sova. 

Gatorna i vårt område är blockerade men det är lugnt och både turister och vanliga thai rör sig in och ut ur zonerna. Vi passerade utan problem 

Hotelllet känns som en oas mitt i storstan 

Och poolen är stor. 

Men trötta som as är vi!!!

Frukost/packning

Maken gillar att stressa in i det sista.... Medan vi äter frukost packar han sin väska....

Ja, så kan det bli. Men snart är vi på väg!

Bloggen ger sig ut på en resa

Bloggen ska få lite liv igen är det tänkt. 3 veckors semester borde ge lite tid till tankar, reflektioner och en och annan bild.

Väskorna är packade men inte stängda. Well, maken tror att han hellre packar imorrn bitti innan vi åker... Förnekelse är ett ord som kommer till mig.... Han är ju inte direkt morgonpigg...

Iväg kommer vi nog i alla fall, och shopping brukar vara möjligt i BKK så jag tror att det ska gå bra.

Sällan har en semester varit så välkommen som denna. Sommaren bjöd för min del inte på någon direkt vila, så att nu ha 3 långa veckor m familj och goda vänner är en sann lycka! Att vi även åker långt bort ökar avkoppling och frånkoppling och bara tanken att slippa all markservice gör att man slappnar av bara man tänker på det.

Att lämna jobbet just nu känns stabilt. Hösten och början på året har gått från klarhet till klarhet och jag blir alltmer bekväm i min roll. Jag vet att mina kollegor klarar att styra skeppet och jag tänker njuta av att inte ens kunna läsa mailen;)! 

Men mest av allt kommer jag njuta av sällskapet, värmen och ledigheten. 

Att åka till Thailand är sann nostalgi. Hela min barndom är präglad av det landet, både bra och dåliga saker. Det är mer än ett semesterland, det är igenkänning och hemkomst - en kärlek men inte blind. 

Imorrn är det dags igen. Det är ca 4 år sen sist, härligt att det inte dröjde så länge!