Nästa vecka är det något inbokat varje kväll, och hela veckan känns som ett pussel där man hoppas att bitarna till slut skall passa. Jag hoppas på att min hjärna håller sig på plats och att jag ska kunna kanalisera ev stress till ett positivt flow så att jag kan vara effektiv. Jag har en butiksplanering att få struktur på innan torsdag, sedan skulle jag behöva fundera lite på budget. Att ha en hjärna i spinn då är inte till hjälp.
Men idag försöker jag vila huvudet, tänka på annat - kidsen spelar match så det är en bra distraktion. Dock går matcherna lite omlott så jag missade sonens.
Man kan tycka att det tar mycket tid att ha fotbollsspelande barn, men det finns något underbart med att få vara med i ett lag, träna och utvecklas tillsammans. Och inte minst vara med i ett sammanhang och en gemenskap i samhället. Det är något jag aldrig kunde delta i som barn och då har jag svårt att neka mina barn det.
Det är en sann glädje att se dem inkluderade. Utanförskap gör ont i mig och oönskad ensamhet svider. Speciellt om eller när det drabbar mina barn.
Nu tänker jag ta mig en lugn kväll innan veckan attackerar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar