Delad föräldrafälla ger mer

Varning för följande inlägg. Kan innehålla felaktiga slutsatser grundade i okunskap och ren förhastad idioti(mina allihop);

Som förälder hamnar man snabbt i ett socialt, politiskt/ekonomiskt och dilemma till vilket man hyfsat snabbt måste hitta ett för egen del hållbart förhållningssätt.

Ur politiskt och samhällsekonomiskt perspektiv uppmuntras föräldrar på ett jämställt och snabbt sätt snabbt komma tillbaka(efter föräldraledigheten) till arbetslivet.
Arbetsgivarna/arbetsplatsen och ofta även föräldern hoppas troligen att arbetet ska kunna flyta på hyfsat obehindrat för eget och samhällets väl.

Från förskolans håll, som ju ändå måste ses som samhällets mest accepterade form av barnomsorg möter man ofta ett annat perspektiv. Där läggs verksamhet och efter industrisamhällets normer med öppettider måndag till fredag mellan 6-18 i bästa fall, samt stängt ibland upp till en månad under "industri-semestern(som det av någon märklig anledning fortfarande kallas).

Samhället i stort har en bredare struktur än så numera. Servicesektorn är mycket större och väldigt många arbeten växlar mycket mer mellan helg- och kvällsjobb.

Som komplicerande faktor har vi sen den sociala aspekten med alla uttalade och outtalade förväntningar, åsikter och rön som en förälder snabbt kan tynga sina axlar med.

Som förälder förväntas du socialt sett inte jobba heltid, men du uppmuntas rent politiskt till det. Förskolan blir en gråzon där verksamheten lever på att vi har våra barn där men man bjuds om till diverse aktiviteter, föräldrafika och annat mitt på blanka eftermiddagen som om vi alla satt hemma hela dagarna.
Det är även lätt att vi föräldrar stressar varandra genom att hämta så tidigt som möjligt. Att jobba heltid är nästintill omöjligt. Vem vill vara den som hämtar sina barn sist varje dag? Hur hinner du hämta före 17 om du ens jobbar klassiska 8-5? Restiden är ju inget jobbet betalar för.

Som förälder vill jag förstås inte missa utvecklingssamtal, redovisningar, föräldramöten, skolavslutningar, inskolningar, soaréer, skolkörkonserter mm, mm. Glöm heller inte alla skolans och förskolans stängda planeringsdagar och kläm-dagar. Man måste ju spara på de stackars semesterdagar man har till en del av sommarlovet...

Som arbetstagare och anställd vill man vara engagerad och flexibel, tillgänglig och oumbärlig. Även om förståelse och undantagande finns så antar jag att det finns gränser för hur oflexibel och oumbärlig man kan vara samtidigt.

Hur går det ihop???

Det gör det inte.

Du har en massa rättigheter som förälder som du av förskola och det sociala sammanhanget förväntas utnyttja och använda.
Men alla föräldrar på en arbetsplats kanske inte KAN ta föräldraledigt v29-30 eller lucia samtidigt. Det hjälper inte att jag har rätt till det, verkligheten kan vara en annan.

Som förälder kan vi antingen hjälpa varandra eller duka under. Dela bördorna eller lassa på fler.
Acceptera att vi alla är olika och inse att det måste vara ok. Uppmuntra och lätta varandras ok måste vara vägen.

Och det börjar med öppenhet och kommunikation.

Barnen då? De mår bra om föräldrarna mår bra. De kan vara med och samtala och diskutera ekvationen.
Kommunikation mina vänner, kommunikation!



- Posted using BlogPress from my iPhone