Dottern har ett hål i en tand. Det ska bedövas och borras. Tanden är en luring, visar det sig. Hålet syns inte utanpå och kan mest skönjas på röntgen plåtarna.
Har vi tur ger detta inga konstiga fobier. Tandläkaren är samma som hon alltid haft och hon är riktigt bra! Finns hopp när vården är så bra:)!
Dottern är väldigt modig och tålmodig. Jag har ju aldrig blivit bedövad själv, men det verkar ju lite mysko.
Hon har ett par veckor bearbetat detta besök och varit orolig, men igår kväll sa hon att hon var redo.
Nu har de borrat och vad de än har gjort så har de förklarat väldigt bra. Och dottern har svarar lugnt och redigt(så långt bedövningen tillåter). Hålet var mer omfattande än vad tandläkaren trott, tanden kommer att bevakas framöver och ev lagas om om några år.
Dottern konstaterar när det var klart: "Jag trodde att det skulle vara mycket värre."
Jag ler lite och känner igen tankemönstret. Hon är sin mors dotter:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar