Igår lunchade jag på medis i solen. Inte långt bort på en annan bänk satt en äldre sliten man med rullator. Även han njöt av solen. Han verkade dock inte hinna till toaletten eftersom han strax därpå reste sig och lämnade en stor pöl efter sig. Oberört gick han vidare med drypande byxor.
När jag ätit klart min lunch hade pölen torkat.
Jag känner sympati för mannen, men jag kommer ha svårt att sätta mig just där nästa gång.
Hur mycket är det värt att få veta exakt var han satt?
3 kommentarer:
Det man inte vet har man inte ont av, tänker jag
Ja, så tänker jag också- normal. Men i detta fall vet jag tyvärr;)
Vi får hoppas på ordentliga regnskurar :)
Skicka en kommentar