Nu sover barnen sött i sina sängar och vardagen närmar sig obevekligt. Ja för mig börjar veckan lugnt, ledig måndag och tisdag(ja det tål att upprepas). Men, men upp ska jag ändå. Hur kommer annars barnen upp och iväg?
Vill bara passa på att än en gång rekommendera Khaled Hosseinis bok "Tusen strålande solar". Så bra, om verkliga värden i livet skildrat genom människor som fått väldigt lite av det bra i livet, om hopp och människans förmåga att överleva och göra det "rätta". Hosseini är fantastisk på att berätta och jag lyssnar gärna. Och gråter, japp, det är oundvikligt. Dessa fiktiva människor öden lär mig oerhört mycket, och jag gissar att mycket av det han skriver är lika sant som verklighetens Kabul.
Ok, sovdags.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar